onsdag 24 februari 2016
Glossybox: Love is in the Air
onsdag 17 februari 2016
Ansiktsvatten??
"Använder du ansiktsvatten för att ta bort rester av makeup så är du helt fel ute"
Visste du att du inte får full effekt av dina efterföljande produkter om du inte använder ett ansiktsvatten? Det vanligaste missförståndet är att ansiktsvatten främst används för att ta bort rester av makeup. I en värld av effektiva serum och boosters så hoppar många över steget med ansiktsvatten. Ska berätta om vikten av att addera ansiktsvatten till din hudvårdsrutin för att uppnå optimala resultat.
Ansiktsvatten är det verkligen nödvändigt i hudvården? Går de inte lika bra med lite vatten som vi skvätter i ansiktet? Eller använder du ditt ansiktsvatten för att ta bort rester av makeup.
Tänkte jag skulle reda ut begreppen lite om vikten om ansiktsvatten, varför man egentligen använder ansiktsvatten. Jag tror många har en feluppfattning varför man tror vad ansiktsvatten gör och jag tror många faktiskt hoppar ansiktsvattet för att man inte tycker det är en sån verksam produkt nu när de har kommit så mycket aktiva produkter som serum, booster och allt vad de nu är.
Men det är faktiskt ett stort misstag. Ansiktsvatten är faktist en jätteviktig grund för att få ut en maximal av resten av sin ansiktsvård.
Varför ska man då ha ansiktsvatten?
-Jo, de är så här när vi tvättar huden och sköljer den med vatten, så får vi fel PH-Värde. Huden är sur o har ett PH-Värde på 5,5
Och vatten är basiskt.
Så varje gång du har haft vatten i ditt ansikte så förstör du lite av hudens naturliga syra mantel. Det ansiktsvattnet gör är att de återställer huden naturliga PH-värde på 5,5

Varför?? Jo jag ska visa ett litet experiment.
Jag har ett glas vatten!
Jag tänker hälla ut två små pölar här..
tisdag 16 februari 2016
Del 6 A-Vitamin - Retinol
- Den är en så kallad, cellkommunicerande ingrediens, vilket betyder att den kan ansluta sig till en åldrad hudcell och få den att bete sig som en ung frisk, hudcell igen.
- Den är en kraftfull antioxidant motverkar att det bildas fria radikaler
- Stimulerar hudens kollagen produktion
- Dämpar hudens talg produktion, vilket gör huden mindre oljig
- Minskar bakteriebildningen i huden och är en effektiv behandling mot acne och eksem
- Ljusar upp pigmenteringar orsakade av solskador
Alla former av retinol har liknande, men inte identiska, funktioner och ger verkligen imponerande positiva effekter på huden. Det är också förklaringen till varför de är så populära ingredienser i hudvård.
Är retinol den bästa ingrediensen när det gäller Anti-aging?
Att hålla huden frisk och ung kräver en kombination av ingredienser och produkter som fungerar tillsammans, för att ge din hud precis vad den behöver i en effektiv hudvårdsrutin.
Vänj huden vid retinol
- acne - hämmas bakteriebildningen
- fet hud - dämpar talgproduktion
- ärr efter acne
- röda ärr efter acne
- pigmentförändringar
- mogen hud – stimulerar kollagen produktionen
Del 5 C-Vitamin
C-vitamin
Vitamin C, som också kallas askorbinsyra, är ett vattenlösligt vitamin som huvudsakligen återfinns i frukt och grönsaker. C-vitamin är bra för immunförsvaret, motverkar förkylning och infektioner samt fungerar antiinflammatorisk.
C-vitamin är bra för bindvävens ämnesomsättning och ingår även i kollagen i bindväven som behövs för hud, tänder, skelett och blodkärl. C-vitamin förbättrar också fettförbränningen och behövs för att lever och njurar ska kunna producera en tillräcklig mängd av aminosyran L-Karnitin som behövs för att ombilda kroppsfett till energi.
C-vitamin fungerar som en antioxidant och det neutraliserar fria radikalier. C-vitamin underlättar för kroppen att ta upp flera näringsämnen bl.a. Järn, zink, koppar, kalcium och Vitamin B9 (folsyra).
Allvarlig brist på C-vitamin ger skörbjugg med blödningar i hud, leder och muskler. Lindrig brist kan ge förkylning, infektioner, trötthet och retlighet, depression, blödande tandkött, tandlossning, försämrad sårläkning, muskelsvaghet och infektioner.
Vitamin C bra för huden
C-vitamin är en naturligt förekommande antioxidant som är en viktig beståndsdel av huden. Den spelar stor roll för att förhindra att huden torkar ut, hudens kollagensyntes och hudförnyelse. Den finns i alla hudens lager, men är mer koncentrerat i överhuden (epidermis) än i läderhuden (dermis). Det har visat sig att C-vitamin halten i huden minskar med ungefär 2/3 när det exponeras för UV-ljus.
C-vitamin är effektivt för att öka kollagenmängden och också för att förbättra kollagenets förmåga att dra ihop sig och ha en naturlig spänst. Genom att applicera C-vitamin utifrån stärks kollagenstrukturen och man får en fastare hud. Applicering av C-vitamin på huden kan effektivt reducera fina linjer och rynkor. Det finns även bevis för att det kan minska och läka solskador och ljusa upp pigmenteringar.
Sammanfattningsvis verkar C-vitamin utjämnande hudtonen, ger huden en fin lyster och verkar stimulerande på kollagen syntesen och jobbar även aktivt mot hudens åldrande.
Hur kan man tillgodogöra sig C-vitamin?
Man kan inte påverka C-vitamin halten i huden bara genom att äta frukt och grönt. Det är genom applicering av C-vitamin utifrån som man kan motverka skador som orsakade av föroreningar, rök och solljus. Genom regelbunden användning av hudvård med C-vitamin har det visats sig kunna öka produktionen av barriärlipider hos hudens yttersta skikt (stratum corneum).
Vitamin C i hudvård
Det finns många hudvårdsmärken som använder C-vitamin i sina produkter. Askorbinsyra är dock väldigt ostabil i vattenlösningar, den oxiderar direkt och gradvis bildas färgförändringar samtidigt som aktiviteten minskar. För kosmetisk användning fungerar det bäst om det stabiliseras i en vattenfri fettlösning eller i en silikonbas. I många fall används andra former av C-vitamin än askorbinsyra. Vissa är mycket effektiva medan andra är mindre effektiva.
För att förbättra hudens upptag av vitamin C har man hittat former av C-vitamin som är mer jämförbara med vår hud. Ett idealisk C-vitamin derivat ska lätt kunna tränga in i hudceller och släppa från sig L-askorbinsyra i tillräckliga mängder, för att öka kollagen syntes. Dessutom bör det vara mer stabil och mindre irriterande än rent vitamin C. Hittills har två föreningar funnit sin väg in i den breda hudvård marknaden: askorbylpalmitat och magnesiumaskorbylfosfat. Några andra mycket lovande derivat finns under utveckling.
Askorbylpalmitat
Askorbylpalmitat är det mest använda fettlösliga derivat av vitamin C i hudvård. Det är icke-irriterande och stabilare än vitamin C. Dessutom är askorbylpalmitat en fettlöslig antioxidant och är minst lika effektiv som vitamin E för att skydda huden från oxidation av hudens lipider Dock kan askorbylpalmitat i hudvård inte kan öka kollagensyntesen lika bra, som rent vitamin C.
Magnesuim askorbyl fosfat
Magnesuim askorbyl fosfat är ett vattenlösligt derivat av vitamin C som snabbt har blivit en populär ingrediens i hudvård. Även dessa är icke-irriterande och mer stabila än vitamin C. Viktigast är att magnesuim askorbylpalmitat fosfat verkar ha samma potential som C-vitamin att öka hudens kollagensyntes, men är effektiv i mycket lägre koncentrationer. Magnesuim askorbyl fosfat är ett bättre val än C-vitamin för personer med känslig hud och de som vill undvika att samtidig få en exfolierande effekt.
Sammanfattningsvis om C-vitamin
Vanligt C-vitamin är fortfarande en viktig ingrediens i hudvård, men dess derivat ger ofta ett bättre resultat. De är mer stabila, mer prisvärda och mindre irriterande. Vissa av derivaten är också lika effektiva som rent C-vitamin, när det gäller att öka hudens kollagensyntes. Å andra sidan, kan renodlat C-vitamin vara ett bättre val om du vill stimulera kollagensyntesen och exfolierar samtidigt.
Lookfantastic LOVES
Del 4 Peptider
Peptider är delar av proteiner, vilka är långa (eller ibland korta) kedjor av aminosyror.
Vissa peptider påverkar hormonell aktivitet, andra påverkar immunförsvaret, vissa tros spela en roll vid sårläkning och ha en betydelse vid atopisk dermatit och eksem. Alla peptider fungerar som "budbärare" och inom hudvård har de en viktig cellkommunicerande förmåga. Med detta menar man att de överför information till cellerna om hur de ska fungera på bästa sätt.
Peptider är uppbyggda av naturligt förekommande aminosyror i en kedjeformig struktur. Peptiderna är oftast ganska små, om strukturen består av fler än 50 aminosyror kallar man det istället för ett protein. Peptider kan också ses som delar av ett protein.
I kroppen har peptider viktiga reglerande funktioner genom att de kommunicerar med kroppens celler. Peptider som används i hudvårdsprodukter är skräddarsydda och kan ha många olika effekter i huden. Det vanligaste, speciellt i Anti-Age produkter, är att de hjälper huden att producera kollagen, vilket gör att huden lättare kan reparera sig själv och återfår sin elasticitet, ökar hudens spänst och reducerar fina linjer och rynkor.
Peptider i hudvård
Olika peptider som används i hudvård och är främst kända för att stimulera kollagenproduktionen i cellerna vilket i sin tur ger ökad struktur åt bindväven. Med regelbunden användning ger detta en synbart fastare hud.
Peptider minskar också inflammationer i huden och reparerar skador som orsakats av luft föroreningar, ultraviolett ljus och andra faktorer som bryter ner huden.
Alla peptider hjälper till att förhindra de synliga effekterna av minskad kollagenproduktion och minskar uppkomsten av fina linjer och rynkor. De verkar genom att arbeta tillsammans i kosmetiska produkter som serum och cremer.
Peptider är bra ingredienser i hudvårdsprodukter och förutom att de fungerar som fuktbindande medel och har de en cell kommunicerande förmåga. De har många spännande fördelar, men man vet sedan länge att de behöver andra aktiva ingredienser att samverka med, detta gör man oftast hudvårdsprodukter för att få maximal effekt. Exempel på ingredienser som ofta samverkar med peptider är antioxidanter och vitaminer.
fredag 12 februari 2016
Ögon och läpptips nr2
torsdag 11 februari 2016
Ögon och läpptips nr1
måndag 8 februari 2016
Del 3 Hudens syramantel
Hudens viktiga pH balans
Hudens funktion är bland annat att skydda oss mot påfrestningar utifrån, som sol, kyla och infektioner, samtidigt som den förhindrar uttorkning och reglerar kroppens temperatur. Huden har också en speciell egenskap – dess yta är något sur. I medeltal har frisk hud pH 5,5. Det något sura pH-värdet håller mikroorganismer borta, eftersom de inte trivs i den sura miljön. Förändringar i hudens pH-värde, t.ex. genom att använda hudvårdsprodukter som inte har pH 5,5, försvagar syramantelns skyddande funktion. Det gör att man lättare kan drabbas av hudinfektioner, uttorkning, hudirritationer och allergier.
Vad består hudens syramantel av?
Syramanteln är uppbyggd av en blandning av olika salter, fettsyror, mjölksyra, fettalkoholer och vaxer. Syramanteln byggs framförallt upp under natten, men fett och sura ämnen (svett) avges dygnet runt och hudytan blir allt surare under dagens lopp.
Den viktiga syramanteln finns överallt på kroppen, även i hårbotten, och är det yttersta skiktet av det översta hudlagret. Den är som en osynlig film som huden själv producerar. Man brukar likna den vid en naturlig skyddsbarriär.
Denna funktion har syramanteln på vår hud
Du märker direkt om syra mantelns pH balans rubbas eller tas bort. Då känns huden torr, stram och ibland irriterad. Syramanteln kan återgå till normalt igen av sig själv men det tar längre tid, ju äldre man blir och är påfrestande för huden. Det sliter också på huden att störa och skada syramanteln vilket gör att man huden börjar visa ålders tecken som fina linjer och torrhetsrynkor. Därför är det viktigt att använda en mild rengöring samt ansiktsvatten som bibehåller och återställer hudens naturliga pH-värde och håller syramanteln intakt.
Hur bibehåller man en frisk syramantel?
Några vanliga orsaker till skada på syramanteln är användning av för aggressiva rengöringsprodukter. Det kan vara alltifrån att tillföra starja rengöringsmedel och uttorkande ansiktsvatten, peelingar, för mycket stark sol samt långvarig inre och yttre stress.
Försök undvik basiska hudvårdsprodukter med högt pH. Använd istället milda men effektiva hudvårdsprodukter som är pH-balanserade och ligger nära syramantelns pH för att hjälpa hudens skyddande syramantel.
tisdag 2 februari 2016
Del 2 Hudpigment
Hudfärgen påverkas av närvaron av fyra pigment:
- Melanin – brunt pigment som finns i överhuden
- Oxyhemoglobin – ett rödaktigt pigment i syresatt blod
- Hemoglobin – ett blåaktigt pigment i icke-syresatt blod
- Karoten – gult pigment i huden
Melanin är det pigment som ger de bruna tonerna i hudfärgen. Det bildas av melanocyter, som är specialiserade celler i överhudens basallager och i hårsäcken. Melanin finns också i några slemhinnor och i regnbågshinnan i ögat. Melanocyter innehåller små korn som kallas melanosomer. Dessa korn innehåller ett enzym, tyrosinas, som deltar i omvandlingen av tyrosin till melanin, vilket sedan tas upp av celler i överhuden.
Hudfärgen påverkas inte av antalet melanocyter (som är ungefär detsamma hos alla människor) utan av hur mycket melanin dessa celler producerar. I mörkare hud produceras mera melanin än i ljusare hud. Melanin har en skyddande roll i huden – det är ett naturligt solfilter och filtrerar bort skadliga ultravioletta strålar men med ganska begränsad kapacitet.
PIGMENTFÖRÄNDRINGAR
Pigmenteringsrubbningar kan grupperas i:
- Ökad pigmentering (hyperpigmentering)
- Nedsatt pigmentering (hypopigmentering)
- Frånvaro av pigmentering
HYPERPIGMENTERING
Detta innebär en ökning antingen av antalet melanocyter eller av deras aktivitet. Vanliga orsaker till hyperpigmentering är:
- Genetiska t.ex. fräknar, lentigo fläckar, pigmenterade födelsemärken
- Fysiska eller kemiska – t.ex. brännskador, kroniskt kliande
- Endokrina – rubbningar i ämnesomsättningen
- Näringsbetingade - t.ex. Pellagra (vit B3 brist)
- Graviditet – Kloasma
- Mediciner – t.ex. P-piller, fytofotodermatit
- Tumörer – t.ex. nevus (födelsemärken)
Några av de vanligare hyperpigmenteringsrubbningarna är:
- Fräknar
- Leverfläckar
- Lentigo senilis
- Kloasma
- Fytofotodermatit
- Pigmenterade nevus födelsemärken)
- Malignt melanom
Fräknar
Dessa förändringar går också under beteckningen ephelides. De är genetiskt bestämda och före kommer ofta, särskilt på ljusa hudtyper efter solexponering och framförallt hos rödhåriga. De visar sig som små, jämnt pigmenterade fläckar i huden och blir tydligare efter att man solat. De kan finnas på alla områden, men särskilt i ansiktet, på armar och ben, och i synnerhet på näsan. De beror på ökad melaninbildning i ett område med normalt antal melanocyter.
Leverfläckar
Leverfläckar, också kallade lentigo, är tydligare pigmenteringsområden, som är mörkare och mer avgränsade än fräknar. De är ofta lätt upphöjda och mera spridda, men ökar inte i antal eller färgintensitet efter solexponering. De beror på ett ökat antal melanocyter längs hudens basallager (tillväxt lager).
Lentigo senilis
Lentigofläckar, eller åldersfläckar, är en ökning av melanocyter, och stimuleras av långvarig solbestrålning. Fläckarna sitter i översta hudlagret. De är helt ofarliga och det är vanligt att de kommer med stigande ålder. De är jämna och bruna, förekommer främst i ansiktet, men även på dekolletaget och handryggarna.
Kloasma – också kallat Melasma
Detta är en form av ökad pigmentering i ansiktet, som är vanlig hos kvinnor. Den kan komma utan orsak men är vanlig vid graviditet eller om man äter P-piller. Fläckvis hyperpigmentering förekommer i ansiktet, särskilt över kinder och panna. Ofta kan det också vara färgförändringar på överläppen och hakan. Pigmenteringen börjar som småfläckiga områden som sedan flyter samman till större fläckar. Färgen varierar från ljusbrunt till mörkbrunt och slutar ofta plötsligt och bildar en linje längs panna eller kind.
Hyperpigmenterade områden på grund av graviditet eller P-piller tenderar att blekna gradvis när man fått barn eller slutar med P-piller, men de kan finnas kvar i många år. Melasma kan vara mycket envis; båda typerna försvåras genom solexponering och parfymer. Det är viktigt att använda solskydd med hög skyddsfaktor för att undvika denna extra effekt.
Fytofotodermatit - mera känt som parfymdermatit eller berlockdermatit.
Den visar sig som hudrodnad och pigmentförändringar som uppkommer efter solexponering efter kontakt med vissa växter eller växtpreparat. Den drabbar både män och kvinnor och alla hudtoner. Den kan uppstå efter kontakt med vissa växter och med efterföljande solexponering (växtdermatit) eller kontakt med ett kosmetiskt preparat som innehåller växtextrakt och solar i samband med det (parfymdermatit). De väsentliga faktorerna för denna dermatit förklaras av namnet: fyto refererar till växt, foto refererar till ljusexponering och dermatit refererar till hudskadan. Rodnad, svullnad och blåsor kan utvecklas strax efter solbestrålning vid växtdermatit. När inflammationen går tillbaka utvecklas mörkbrun pigmentering. Vid parfymdermatit kan den första reaktionen vara så mild att man inte lägger märke till den och att pigmenteringen är det enda tecknet. Vanliga ställen är på sidan på halsens, bakom öronen och handlederna. Hos män visar sig förändringar runt skäggområdet på grund av aftershave. Vanliga produkter som kan vara orsak är parfym och aftershave, som innehåller växter och örter. Hyperpigmenteringen avtar gradvis under loppet av ett år, men det kan ta längre tid hos mörkhyade människor.
Pigmenterade nevus
Dessa är ansamlingar av melanocytceller och kallas vanligen födelsemärken. De finns hos alla människor och finns genom hela livet men är faktiskt sällsynta vid födseln. De första uppkommer under de första levnadsåren, men de är särskilt vanliga under den första tiden som vuxen. Graviditet och pubertet ger en ökning i antalet nevus, i deras storlek och pigmentering. De kan försvinna spontant.
Deras utseende varierar – de kan vara som fläckar, som kvisslor, vårtaktiga eller skaftade. De är oftast rätt små – mindre än 1 cm i diameter och kan variera i färg från ljusbruna till blåsvarta. Ibland är de hudfärgade.
Den stora majoriteten av nevus är godartade, men en liten procentdel kan genomgå malign omvandling, och därför ska varje förändring i utseende eller uppförande hos ett nevus iakttas med misstänksamhet. Plötslig inflammation, mörknande, förstoring, blödning, sårbildning, smärta eller klåda är anledningar till att ta kontakt med en läkare.
Kolla alltid
1. Förändringar; storlek, färg, form, lokalisation
2. Ärftlighet, riskfaktor
3. Solkänslig hy, typ I och II
4. Solskador, främst barnaåren
5. Stort antal – dysplastiska (över 100st)
HYPOPIGMENTERING
Vid hypopigmentering är vissa hudområden ljusare än normal hud. Detta kan bero antingen på brist på melanocyter eller på bristande aktivitet hos melanocyterna. Om huden inte har någon pigmentering alls, kallas det depigmentering. Den nedsatta pigmenteringen kan vara allmän (hela kroppen) eller lokaliserad till specifika områden.
Hypopigmentering eller depigmentering kan bero på följande faktorer:
- Genetiska – t.ex. Albinism
- Fysiska – t.ex. Brännskador
- Kemiska – t.ex. Hydrokinon
- Endokrina – t.ex. Hypertyroidism
- Infektioner – t.ex. Pityriasis versicolor
- Okända – t.ex. Vitiligo.
De mera vanliga åkommorna är:
- Albinism
- Vitiligo
- Tinea versicolor
Albinism
Detta är ett medfött och karakteriseras av total frånvaro av pigment i hud, hår och ögon. Huden saknar melanin och är vit, oavsett ursprung. Håret kan vara vitt, gult eller rödaktigt. Ögonen är blekblå.
När huden utsätts för solljus, bränns den och blir röd, och blåsor uppstår. Depigmenteringen vid albinism är bestående. Reaktionen på solexponering är extremt uppförstorad, med tidiga rynkor, solskador och utveckling av hudcancer.
Piebaldism är en variant av albinism, där samma genetiska faktorer råder, men frånvaron av pigment är begränsad till vissa delar av kroppen. Ofta förkommer dessa i pannan och med en del depigmenterade fläckar på kroppen.
Vitiligo
Detta är ett tillstånd där små, oregelbundet formade fläckar visar sig på exponerade delar av kroppen. Depigmenteringen orsakas av att melanocyter förstörs, men det är okänt vad orsaken är. Alla kan drabbas, men det ser mer iögonenfallande ut hos mörkhyade. Mer än hälften av patienterna med vitiligo utvecklar det innan de är tjugo år. Det finns ofta ärftligt i familjen. Vitiligo är ofta förbundet med alopecia areata (fläckvis håravfall), hypertyroidism (överaktiv sköldkörtel) och andra ämnesomsättningsrubbningar. Stress, svår solskada eller trauma kan försvåra tillståndet.
De vanligen drabbade områdena i ansiktet är ögonlocken, panna, kinder och haka. Läpparna kan vara inblandade. Förändringarna är runda eller ovala och kan smälta samman och bilda stora områden. Kanterna är ofta hyperpigmenterade. Rubbningen tenderar att förbli permanent, även om viss återpigmentering inträffar spontant hos ungefär en tredjedel av drabbade. Behandling har ingen eller obetydlig verkan.
Pityriasis versicolor eller Tinea Versicolor
Det är en svampinfektion som ger huden ett fläckigt utseende.
De vita fläckarna saknar melanin och är c:a 2-5 mm stora. Ibland kan de fjälla något. Fläckarna är vanliga på solexponerade områden, oftast på underarmar och underben, men de kan också förekomma på dekolletaget, axlarna och även i ansiktet. Kan spridas i solarier.
Det drabbar främst personer med ljust pigment, men ibland även mörkare hud. Kan behandlas med mjällschampo.
Striae distensae
Hudbristningar som uppstår när underhudens elastiska vävnad tänjs ut och det uppstår en nedbrytning av bindväven. Striae kan uppkomma t.ex. vid en graviditet eller snabb viktökning, förekommer också hos bodybuilders. Vanligen kan de uppstå över höfter, lår, buk, bröst, överarmar m.m.
Som nya kan de vara röda eller rödvioletta, med tiden bleknar de och blir vita.
Hos gravida kan de på grund av hormonpåverkan vara pigmenterade för att så småningom blekna. Tyvärr finns det ingen effektiv behandling mot striae men man kan förebygga skador genom att hålla huden mjuk och elastisk, att smörja och massera in bodylotion och närande oljor.
Del 1 Fakta om HUDEN.
Vad är huden och varför har vi den?
Huden är kroppens största organ och fungerar som ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Dess viktigaste funktioner är att skydda mot infektioner, reglera kroppstemperaturen, skydda mot förlust av kroppsvätskor och att känna värme, kyla och beröring. En människas hud väger normalt mellan 4-5 kilo och den kan vara mellan 1,5 – 2 kvadratmeter stor.
Hudens olika skikt:
Överhuden – Längst ut, det vi ser och tar på, kallas överhud (Epidermis på latin) och det är en naturlig barriär för vår hud. Överhuden är hudens yttre skikt och fungerar som en fysisk och kemisk barriär mellan utsidan och insidan. Överhuden kan betraktas som immunsystemets yttersta del. Det består av staplade skikt av celler som överlappar varandra och binds ihop av proteinbroar (desmosomer).
Alla hudceller har sitt ursprung i basskiktet och vandrar upp till ytan. På sin väg uppåt blir de platta och producerar ett protein (keratin) och dör. De håller ihop tack vare proteinbroarna och lipiderna som bildar en vattentät barriär som kallas hornhuden (stratum corneum.) Huden ömsar kontinuerligt sitt yttersta skikt. Den byter ut sig själv helt var 27:e dag på en ung hud. Detta avtar dock med åldern på en äldre hud kan det ta 35 dagar eller mer. Därför behövs det alltid minst en hel månad för huden att anpassa sig till nya produkter. När man vet detta så är det så självklart att man te.x. måste ge en ny hudvårdsserie minst 4 veckor innan man kan säga bu eller bä.
Bilden visar de olika skikten i epidermis. Man kan tro att epidermis är tjock men det är den inte! Överhuden är mellan 0.05 – 1.5 mm tjock. Vid ögonen är överhuden ännu tunnare och till exempel på fotsulorna är den tjockare.
Läderhuden: Under överhuden har vi läderhuden (Dermis på latin) som är mellan 1 – 4 mm tjockt. Det här lagret är uppbyggt av proteinfibrer, kollagen och elastin som bidrar till hudens uppbyggnad, spänst och elastisitet.Här finns också nerver, blodkärl, muskler, känselkroppar, svettkörtlar och talgkörtlar som alla är inbäddade i en geleartad eller fibrös substans. I talgkörtlarna bildas talg som gör huden mjuk och i svettkörtlarna bildas svett.
Underhuden: Längst ned i huden finns den s.k. underhuden (Subcutis på latin). Här lagras fett som skyddar kroppen från kyla och som fungerar som en stötdämpare mot yttre påfrestningar.